Juicy's

First, Igår.

Sarah kom hem från Florida brun som en pepparkaka. Hon fick en liten julklapp av moi, och resten av dagen flöt runt som en obetydlig sörja. På eftermiddagen skulle jag träffat Valter men det blev sort of inte så :-) Så jag gick hem till S istället där jag fick se bilder på S med tjocka 3meters långa ormar runt halsen.. Äckligt. Had a little bit of girltalk, åt gurka och bubblade i smoothie. Fun! Sen kom min padre och hämtade mig, och dum som jag är hade jag inte gått på toa på hela dagen. Jag hade panik i bilen på vägen ut till Täbb-y. Men jag klarade mig. Haha. Käkade wok hemma, och fortsatte med Moe's present (som hon fick idag).

Så här blev den:

Så den fick ungen idag, när hon finally kom hem efter tolv timmars flygning.

Idag var det sega-fredagen igen. Fast med en twist...

Vi var på den näst sista lektionen, syslöjd, när vår lärare säger "Elsas mobil har försvunnit, det är ingen som vet var den är?" Oj, tänkte jag och kollade om den hade råkat lägga den i min väska..

Då säger plötsligt Moe: "Min mobil är också borta..." Och sen kollade jag själv efter min, men Fan, den var också borta. Jag började nästan skratta för allt var så himla osannolikt. Vi hade precis då suttit i klassrummet bredvid och lyssnat på ett föredrag om skånskt broderi ( :D! ), men dörren mellan klassrummen var öppen, och vi skulle verkligen ha hört om någon kommit in. Trodde vi iallafall.

Efter det här följde det flera "Min mobil är OCKSÅ borta!" och "Min iPod ocksåååå!"

Jävlar tänkte jag, och kollade i min väska igen. Jag lyfte upp mina hörlurar. Utan någonting i änden. Jag halv-skrattade fortarande. Min. iPod. Är. Stulen.

Om ni kollar några inlägg längre ner ser ni hur min iPod ser ut. Den har NOLL andrahands värde, enbart personligt värde, den är fanimej total-sönder.

Vår lärare blir upprörd och säger att vi måste gå till rektorn Nu, Och på vägen ut säger Moe: "Min plånbok. Också"

Once again, jag tittar i min väska, och självklart ligger den inte där.

Det var hundra spänn och en remsa där i, men Vafaaaaaaaan liksom!!!

VEM I HELVETTE GÖR SÅNT HÄR?!

Det var saker stulna med ett totalvärde på över 15000 spänn. Vilket den som stal allt knappast kommer få.

Alla var helt upprivna, Jag fick trösta, jag menar, mina saker hade väll ett max-värde på 500 kronor. Eller hundra kronor för varje grej som Snälla Och Gulliga Och Omtänksamma Pim sa.

Som tur var blev inte min gamla hederliga Samsung, som vi konstaterade att den snart har Antikrundan-potential, stulen. Den är Episk.

Jag och Sarah skulle gå och köpa mer pärlor, men jag kom då tyvärr på att jag inte hade några pengar kvar. Så mot Östra gick jag, sorgsen utan iPod och mobil så jag kunde kontaktat Leo med. Det lustiga var att jag liksom kände Leos närvaro. Och vid Djursholms ösby steg ungen på. Han hade missat två tåg och sen satt sig på fel och åkt Helt fel. Jag tyckte att jag såg Läo i ögonvrån, och det Var han. :-) Det lös upp min samvaro litegrann.

Han sa att Wille var på tvspels-kvällen som vi planerade. Chockerande, den männschan bangar ju på allt. (Han bangade ioförsig på det till slut ändå.. But Still!) Så jag och L försökte fixaa det. Först var alla på. Sen bangade till och med Johan. Det har aldrig funkat att vara spontan med mina vänner.

Oh well. Fantastiska dagar, Aaaiiight?

Nu ska jag polisanmäla det här och käka middag.

Lasagne!

Grosses Bisses,

Juicy

Ps. Anledningen att Pim inte skriver längre är att han har fått dataförbud. Igen. Till typ sommarlovet.. Eller nåt.