Mannen med det brutna benet

Jo, det här hände sen.
Pappa jobbade fortfarande på kvällen, han är läkare och hade bak-jour, när  denne rullskidsåkare kommer in till sjukhuset. Han skulle bli opererad av sin vän, som är min pappas kollega. Och på så sätt hälsade han tack till mig, genom pappa. Det är liksom en på miljonen att sådana sammanträffanden händer. Mannen var röntgenläkare själv, eller till och med professor i röntgen så han visste ju vad som hade hänt med sitt ben och var inte i ett så stort chocktillstånd som alla andra skulle vara i.
Och jag tänkte precis när jag gick där på vägen att " Här händer det ingeting längre".
Tji fick jag minsann.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0